Magisk cirkusföreställning om det förlorade till musik av den amerikanske artisten Beirut.
Med A Study of Losses fortsätter Kompani Giraff utmana gränserna för vad cirkus kan berätta. Rummet är ett sjunkande monument och en fossil där det förflutna och nuet på ett oväntat vis vävs samman. Grafiska ytor uppstår för cirkusens olika discipliner och skapar utrymme för ett berättande där kropp och själ stundtals blir ett.
Med cirkus, samtida magi och objektmanipulation skapar Kompani Giraff i A Study of Losses sitt eget universum där de lekfullt söker det förlorades dragningskraft. Fyra cirkusartister och en samling bortglömda vardagsföremål vaknar upp i ett atmosfäriskt landskap där även föremål bär på minnen, drömmar och fantomsmärtor.
A Study of Losses väver sömlöst samman fragment från den tyska författaren Judith Schalanskys samtidsrelevanta essäsamling “Förteckning över några Förluster” med den amerikanska artisten Beiruts nyskrivna musik som inspirerats av experimentell pop och renässansmusik.
Musiken, som specialkomponerats i ett tätt samarbete mellan Kompani Giraff och Zach Condon/Beirut, har en bärande roll i berättandet. Zach Condons resonanta röst och svindlande låttexter bär föreställningens existensiella tema. Vi ställs inför den brännande frågan: Vad har jag mist och vad är jag rädd att förlora?
Inspirerad av Judith Schalanskys roman Verzeichnis einiger Verluste – Förteckning över några förluster (svensk översättning av Linda Östergaard)
Regi: Viktoria Dalborg
Musik: Beirut (Zach Condon)
Textbearbetning: Stina Oscarson
Scenografi och kostym: Sus Soddu
Ljusdesign: Sofie Gynning
Ljuddesign: Joakim Björklund
Maskdesign: Sophie Rockwell
Magikonsult: Axel Adlercreutz
Objektkonsult: Rene Baker
Foto: Klara G
Teknisk producent: Stefan Karlström
Producent: Mette Klouman
Medskapande artister:
Benjamin Beaujard
Elaine Briant
Elsa Lardier
Siméon Gratini
Trailer:
https://vimeo.com/1012826044
Premiär:
10 september 2024
på Jatka 78 i Prag
Kalender:
Se speldatum i vår Kalender
Med stöd av:
Riksteatern
Dansens Hus – Elverket
Sveriges Författarfond
Jatka78
Fakta:
Föreställningens längd: ca 65 minuter utan paus
Målgrupp: Högstadiet, Gymnasiet, familjepublik
Scenstorlek: 12 x 9 x 7 m
Spelyta: 8 x 7 m
”…det är inte svårt att följa med i känsloläget, i skönheten, i den djupa estetiken. Och finna att man på något sätt har förts genom en vågdal och kommit ut på andra sidan igen, renad och tillfreds. Av något vemodigt, visuellt och mycket vackert.”
– Susanne Holmlund, Sundsvalls Tidning
”A newly discovered land of dreamers, a lunatic’s paradise, formed freely and easily in the space.”
– Hana Strejčková, Dance Context
”Våren 2023 blev jag kontaktad av Viktoria Dalborg, regissör på det svenska cirkuskompaniet Kompani Giraff. Hon undrade om jag kunde tänka mig att komponera musiken till deras kommande föreställning, som skulle baseras på en roman av den tyska författaren Judith Schalansky. Jag måste erkänna att jag varken hade hört talas om cirkuskompaniet eller författaren, men jag blev intresserad så fort jag hade läst en sammanfattning av boken och sett några trailers från kompaniets tidigare föreställningar. Jag blev omedelbart fascinerad av såväl kostym som ljusdesign och den fantastiska scenografin som omgav akrobatiken.
Huvudtemat i Schalanskys roman och i Stina Oscarsons bearbetning handlar om konceptet förlust och om hur obeständigt allt det som är känt för oss verkligen är: från utdöda djurarter, förlorade arkitektoniska och litterära skatter till mer abstrakta koncept som den förlust vi upplever då vi åldras.
Jag skrev några första sånger som jag kände mig ganska nöjd med. Det slog mig att de alla på ett eller annat sätt var inspirerade av en av mina absoluta favoriter: The Magnetic Fields 69 Love Songs. Efter att ha pausat från skrivandet ett tag för att ägna mig åt andra projekt, mötte jag Viktoria på ett café i Stockholm för att diskutera vårt samarbete. Hon bjöd in mig till Malmö för att se ”Moln” – en av Kompani Giraffs tidigare föreställningar, där Jonathan Johansson och David Lindvall hade skrivit musiken och just i Malmö även framförde den live.
Föreställningen gjorde mig förbluffad och var totalt olik allt jag någonsin sett tidigare. Akrobaterna var djupt kreativa och uttrycksfulla och tillsammans med den stämning som skapades av ljud, ljus, scenografi och musik gjorde det hela ett intryck på mig som gick långt bortom en vanlig konsert- eller teaterupplevelse. Efter att ha sett hur kraftfull en cirkusföreställning faktiskt kunde vara återvände jag till Berlin, än mer inspirerad att skapa något lika meningsfullt och gripande till Kompani Giraffs nästa föreställning.
Då jag hade avslutat 11 sånger och teman frågade Viktoria om jag kunde tänka mig att förlänga några av låtarna med instrumentala teman, för att matcha föreställningens tänkta längd. Vid det laget var jag djupt försjunken i en ljudvärld som hämtade inspiration från kör-, renässans- och annan tidig musik som jag blivit allt mer besatt av. De instrumentala låtar som nu skapades kom till lätt och enkelt, trots att de alla nästan var egna, fristående stycken.
Jag bad Clarice Jensen, en extremt begåvad cellist som jag bland annat jobbat med på “No No No”, att arrangera och spela med en stråkkvartett på några av de här instrumentella styckena. Jag döpte dessa sånger efter månhaven i en särskilt kuslig berättelse om en man som blivit besatt av att samla alla tankar och skapelser som gått förlorade för mänskligheten och arkivera dem alla på månen. Alltför sent inser han själv hur stor del av sitt eget liv han förlorat i processen.
A Study of Losses har förvandlats till ett oväntat stycke musik, även för mig. Med sina 18 låtar är den, en timme lång, den största platta jag någonsin gjort. ”
– Zach Condon
Berlin, april 2024